1. Kan jag byta elnätsföretag?

Elmarknaden i Sverige är uppdelad i elhandel och elnät och du kan inte byta elnätsföretag eftersom det bara finns ett nätföretag där du bor. Det är nätföretaget som levererar elen hem till dig medan det är elhandlaren som säljer den el som du förbrukar. Elhandlare är det däremot fritt fram för dig att välja själv, vi hjälper dig på elpriskollen.se. I Sverige är elnätet alltså ett monopol och bland annat därför finns Energimarknadsinspektionen, EI. Vi kontrollerar att elnätsföretagen inte tar för mycket betalt.

I Sverige liksom i andra länder har vi ett elnät eftersom det skulle bli alldeles för dyrt att olika elnätsföretag skulle bygga och driva parallella elnät. Det skulle inte heller vara särskilt bra för miljön eftersom elnätets alla kablar kräver ingrepp i naturen. När man till exempel bygger en kraftledning tvärs genom en skog behöver träd huggas ner och marken brytas upp.

2. Varför reglerar EI elnätsverksamheten?

När Sveriges elmarknad avreglerades så delade staten driften av elnäten från produktion och handel med el. Produktion och handel med el är idag konkurrensutsatta marknader. Konsumenter kan alltså fritt välja vilket företag de vill köpa sin el från. Däremot är elnätsverksamheten ett monopol och som konsument kan man inte byta elnätsföretag. Därför regleras elnätsverksamhet. I Sverige är det EI som är tillsynsmyndighet och har ansvaret för att granska elnätsföretagen. 

EI:s uppdrag är att se till så att nätföretag inte sätter för höga eller oskäliga priser för kunderna. Samtidigt ska vi också skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart elnät. Det betyder att nätföretagen ska anpassa sina nät till kraven på ökad andel förnybar el till exempel vindkraft. Elnät ska också hålla en hög kvalitet för att undvika avbrott.

3. Hur vet jag att jag inte betalar för mycket till mitt elnätsföretag?

Eftersom du inte kan byta elnätsföretag så ska du inte heller betala för mycket till elnätsföretaget. I Sverige är det vi på Energimarknadsinspektionen som har ansvaret för att kontrollera att du inte betalar för mycket till ditt nätföretag. Tar nätföretaget för mycket betalt kan vi kräva att de betalar tillbaka pengarna till dig. Men det är inte så enkelt att vi bara kontrollerar den faktura som du får av ditt nätföretag. Vi kontrollerar aldrig en enskild persons avgifter. Istället granskar vi företagens intäkter och kapital och jämför sedan med de kostnader de haft under året. Då vet vi om nätföretaget har tagit för mycket betalt av kunderna eller inte. De senaste två åren har ungefär 15 nätföretag fått betala tillbaka pengar till sina kunder. Sammanlagt har de betalat tillbaka ungefär 140 miljoner kronor. EI kontrollerar också att elnätsföretagen sköter om sina elnät så att du inte drabbas av elavbrott i onödan. EI ska alltså se till att du som kund får stabila och säkra leveranser av el och samtidigt förhindra att företagen tar ut överpriser.

4. Hur mycket pengar får elnätsföretagen tjäna?

Tidigare har vi kontrollerat i efterhand hur mycket elnätsföretagen tagit betalt av sina kunder. Men från och med 2012 kommer vi att granska elnätsföretagen i förväg, förhandsreglering kallar vi den nya metoden. Då ger vi företagen en ram, intäktsramen, för hur mycket de max får ta betalt av sina kunder under en fyraårsperiod. Det innebär att vi kontrollerar nätföretagens alla intäkter i förhand. Sedan bestämmer vi hur stora intäkter elnätsföretagen får ha under fyra år.

5. Varför kostar nätavgiften olika mycket i olika delar av landet?

Alla nätföretag har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Ibland är det långt mellan elnätskunderna och ibland ligger de nära varandra. Olika typer av terräng innebär också olika typer av kostnader för nätföretagen. Därför varierar avgifterna också beroende på var du bor i landet. De senaste åren har också kraven på nätföretagen ökat när det handlar om elavbrott. Det innebär att företagen gjort stora investeringar för att minska avbrotten. Det här brukar vi kalla för elkvalitet.

6. Hur kommer EI kontrollera elnätsföretagen i framtiden?

Arbetet med att ändra hur vi kontrollerar elnätsavgifterna pågår för fullt just nu. Och senast den sista mars 2011 ska elnätsföretagen lämna in sina förslag för hur mycket intäkter de behöver under de kommande åren för att klara sitt arbete. Sedan kommer vi på EI granska och kontrollera elnätsföretagens förslag. Senast oktober 2011 bestämmer vi hur stor intäktsramen får vara. Sedan har elnätsföretagen ramarna för hur mycket de får ta betalt av sina kunder de kommande fyra
åren.

7. När förändras metoden att reglera nätföretagen?

Från 2012 ska elnätsföretagens avgifter granskas på förhand. Förhandsreglering innebär att EI bestämmer på förhand hur mycket nätföretagen får ta ut av sina kunder. Tidigare har företagens intäkter granskats i efterhand. Anledningen till att man går över till förhandsreglering är att EU ställer krav på att medlemsländer ska reglera elnätsföretagen på det viset.

I mars 2011 ska företagen lämna ett förslag till intäktsram som ska gälla från 2012 till 2015. Intäktsramen är vårt sätt att beskriva hur mycket företagen får tjäna. Kortfattat innebär detta att vi granskar och bedömer om nätföretagets förslag på intäktsram är skälig eller inte. I stora drag granskar vi nätföretagens löpande kostnader och kapitalkostnader under en fyraårsperiod. Sedan justerar vi intäktsramen baserat på kvalitet. Intäktsramen blir lägre om kvaliteten försämras. Vi tar också hänsyn till tidigare periods över eller underdebitering av kunder. Det innebär att om ett företag tar för mycket betalt under en period justerar vi detta till nästa period.

I oktober 2011 bestämmer EI vilken intäktsram som företagen får ha. EI kommer i sin bedömning av intäktsram att utgå från en schablonmetod som uppskattar en skälig intäktsram. EI kommer därefter att göra en helhetsbedömning av varje enskilt ärende där även andra aspekter vävs in. Utgångspunkten för EI:s bedömning är att nätföretagens intäkter ska täcka skäliga kostnader i verksamheten och ge en rimlig avkastning till ägarna. Nätföretagens kostnader består till största delen av investeringar i stora anläggningar såsom transformatorstationer och nät vilka ger upphov till stora kostnader för kapital (räntor och avskrivningar). Andra kostnader som ingår i nätverksamheten är drift och underhåll, administrationskostnader och kostnader för överliggande nät det vill säga utnyttjande av regionnät och stamnät.

8. Hur beräknas elnätsföretagens kapitalkostnad?

För att uppskatta vad som är en rimlig kapitalkostnad har EI valt att använda enkapacitetsbevarande utgångspunkt. Det innebär att EI först nuanskaffningsvärderar det befintliga nätet och sedan fördelar en total kapitalkostnad för nätet över nätets hela livslängd, 40 år. Vid en nuanskaffningsvärdering får det befintliga nätet ett värde som motsvarar vad det skulle kosta att bygga ett helt nytt elnät idag. Nuanskaffningsvärdering används för att bevara nätets kapacitet, det vill säga för att skapa förutsättningar för att man gör investeringar i nätet när det blir gammalt eller behöver göras om av någon annan anledning.

Nuanskaffningsvärderingen innebär inte att du som kund betalar för ett nytt nät varje år, utan detta är ett sätt att fördela kapitalkostnaderna över nätets livslängd. Det får till följd att EI i sin granskning utgår ifrån att kunderna betalar 1/40 av elnätets totala kapitalkostnad per år. Det finns även andra sätt att fördela kapitalkostnaderna över tiden, men EI har ansett att detta sätt tillgodoser kundernas behov av stabila tariffer över tiden. Åldern på anläggningen spelar därför inte någon roll utan det är kvaliteten som elnätet har som styr priset. Tryggheten för kunderna blir också större, eftersom avgifterna blir långsiktigt stabila.

9. Hur bestämmer EI rimliga löpande kostnader?

En annan beräkning som ska göras är vad som är en rimlig löpande kostnad för ett nätföretag. EI:s utgångspunkt är att de löpande kostnaderna ska fördelas över anläggningens ålder. Syftet med detta är återigen att skapa stabila tariffer och se till att kunder i ett äldre nät inte får högre avgifter än kunder i ett yngre nät. Till första tillsynsperioden 2012 har EI inte kunnat ta fram schabloner för en sådan beräkning. Till nästa tillsynsperiod, 2016, kommer dock mer nogranna analyser att vara genomförda och schabloner att vara på plats. Eftersom vi i nuläget saknar schabloner kommer vi i första tillsynsperioden att utgå från företagets historiska löpande kostnader. Därefter gör vi en bedömning av en rimlig löpande kostnad.

10. Vad händer om elnätsföretagen har många avbrott?

I regleringen kommer nätföretag som försämrar sin kvalitet att får en lägre intäktsram. Utöver detta ställs direkta kvalitetskrav i lagstiftningen. Funktionskravet innebär att från och med 2012 får inga avbrott överstiga 24 timmar. Avbrottsersättningen innebär att ersättning ska betalas ut till kunder som drabbats av avbrott på mer än 12 timmar.

Läs mer om elnätspriser och elnätsreglering 

Frågor och svar om elnät (pdf)

Sammanställningar över elnätsföretagens elnätspriser