Elnät och reglering av nätpriser

Elen som transporteras till hemmet går via elnäten och det är elnätsföretagen som bedriver denna verksamhet.

I Sverige finns cirka 170 elnätsföretag, men inom varje geografiskt område finns bara ett elnätsföretag. Anledningen är att det inte är hållbart att bygga och driva parallella elnät. Det innebär att som elkund har man inte möjlighet att välja/byta elnätsföretag.

Eftersom konkurrens saknas på elnätsmarknaden kontrollerar Ei att inte elnätsföretagen tar ut för höga avgifter av sina kunder. Det görs bland annat genom att sätta en övre gräns (en intäktsram) för hur mycket elnätsföretaget får ta ut av alla kunder i sitt område under en fyraårsperiod. Intäktsramen fastställs i förväg.

Bild process intäktsram elnätstariffer

Nuvarande intäktsramar gäller åren 2012-2015. Under denna period får företagen höja sina avgifter så länge de håller sig inom de ramar vi satt upp. När nuvarande period löper ut kontrollerar vi företagen. Det är också först då vi vet om ditt företag tagit ut för mycket av dig och andra kunder i ditt område.

Nästa period för elnätsföretagens intäktsramar gäller för åren 2016-2019.

Kännbara konsekvenser

Om ett företag tar ut mer av dig än vad som är tillåtet får det kännbara konsekvenser. Vi sänker deras ram för nästa period med motsvarande belopp. Dessutom kan de få betala en straffavgift om avgifterna överstigit ramen med mer än 5 procent. 

Elnätsavgifterna ska vara skäliga

Elnätsavgifterna ska vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.

Skäligheten kontrollerar vi genom att sätta ett tak (en intäktsram) för hur mycket varje företag får ta ut av sina kunder. Här tittar vi inte på just din avgift utan på alla avgifter samlat. Ett företag får ta ut avgifter som täcker kostnader för till exempel drift och underhåll, kostnad för att vara ansluten överliggande nät samt en begränsad avkastning. 

Lagens krav på objektivitet handlar om att företagets samlade avgifter för en kundkategori måste reflektera de kostnader som nätföretaget har för just denna kategori. Företagen får ha olika avgifter för olika kundkategorier, till exempel villakunder och lägenhetskunder. Företagen får däremot inte gynna en kundkategori på bekostnad av en annan. 

Kravet på icke-diskriminering innebär att ett nätföretag inte får gynna en kund inom en kundkategori framför någon annan inom samma kundkategori. Likadana kunder ska ha likadana avgifter.