Den senaste tiden har samhällets ökade efterfrågan på el medfört att det uppstått lokal nätkapacitetsbrist på flera platser och regioner i Sverige.

Ei har nu fått i uppdrag av regeringen att analysera kapacitetsbristen i elnäten ur flera perspektiv. Bland annat ska Ei titta på ansvar och roller kopplade till problem med nätkapacitetsbrist, undersöka omfattningen av kapacitetsbrist i elnäten, utreda hur problematiken sett ut över tid samt analysera möjliga lösningar kopplade till de problem som identifieras.

–  Det här är stora och viktiga frågor inte minst med tanke på energiomställningen. Vi välkomnar därför uppdraget och ser fram emot att analysera och ge förslag på tänkbara lösningar. Förhoppningsvis kan detta resultera i att framtida kapacitetsutmaningar kan hanteras eller till och med undvikas, säger Ei:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

Senast den 1 oktober 2020 ska Ei redovisa uppdraget till regeringen och en delredovisning ska ske den 30 april. I uppdraget ingår att:

  • Utreda berörda aktörers ansvar och roller kopplat till problem med kapacitetsbrist i elnäten samt om det finns behov tydliggöra nätkoncessionsinnehavares ansvar gentemot befintliga kunder och eventuellt om det finns behov vidta andra åtgärder. Energimarknadsinspektionen ska om det finns behov också föreslå samhällsekonomiskt motiverade förändringar i regelverk eller andra åtgärder. Vidare ska Energimarknadsinspektionen analysera förutsättningarna för elnätsföretag att kontraktera kapacitet för en längre tid än en tillsynsperiod.
  • Kartlägga i vilken omfattning planerade nätinvesteringar avhjälper kapacitetsbrister i elnäten.
  • Kartlägga i vilken omfattning produktionsreserver, åtgärder på förbrukarsidan eller andra åtgärder får användas för att mildra effekterna av nätkapacitetsbrist, samt undersöka hur ett system av så kallade flexibilitetsmarknader på lokal, regional och nationell nivå kan utformas på ett effektivt sätt.
  • Bedöma i vilken mån åtgärder kan och får vidtas i kapacitetstilldelningen på utlandsförbindelser och vilken påverkan de skulle kunna ha på lokal nätkapacitet.
  • Analysera hur förfrågningar om nyanslutningar av förbrukning ska hanteras vid nätkapacitetsproblem och om det kan finnas skäl att införa någon form av prioritetsordning för olika typer av anläggningar och funktioner.
  • Analysera om planering och drift av stamnätet genom det s.k. n-1-kriteriet kan uppnås på ett mer effektivt sätt för ett bättre utnyttjande av elnätet, utan att leveranssäkerheten påverkas negativt.
  • Analysera om det är samhällsekonomiskt effektivt att använda åtgärderna enligt ovan, hur de påverkar svensk konkurrenskraft och hur det i så fall påverkar elmarknadens funktionssätt samt om åtgärderna är förenliga med EU-rätten.
  • Bedöma hur föreslagna åtgärder bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

Ei kommer att börja arbeta med uppdraget på en gång. Inom kort sätts en projektsida upp på ei.se för att det ska vara enkelt för intressenter att följa arbetet.

– Arbetet hos oss har redan satts igång och vi håller just nu på att bemanna klart projektet. Förutom samverkan med andra myndigheter kommer en nära interaktion med branschens olika aktörer att vara en viktig del av vårt arbete, säger Anne Vadasz Nilsson.

Nytt regeringsuppdrag: Ei ska analysera kapacitetsbristen i elnäten

Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att analysera kapacitetsbristen i elnäten. Uppdraget i sin helhet ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2020, men en delredovisning ska ske redan den 30 april.

Den senaste tiden har samhällets ökade efterfrågan på el medfört att det uppstått lokal nätkapacitetsbrist på flera platser och regioner i Sverige.

Ei har nu fått i uppdrag av regeringen att analysera kapacitetsbristen i elnäten ur flera perspektiv. Bland annat ska Ei titta på ansvar och roller kopplade till problem med nätkapacitetsbrist, undersöka omfattningen av kapacitetsbrist i elnäten, utreda hur problematiken sett ut över tid samt analysera möjliga lösningar kopplade till de problem som identifieras.

–  Det här är stora och viktiga frågor inte minst med tanke på energiomställningen. Vi välkomnar därför uppdraget och ser fram emot att analysera och ge förslag på tänkbara lösningar. Förhoppningsvis kan detta resultera i att framtida kapacitetsutmaningar kan hanteras eller till och med undvikas, säger Ei:s generaldirektör Anne Vadasz Nilsson.

Senast den 1 oktober 2020 ska Ei redovisa uppdraget till regeringen och en delredovisning ska ske den 30 april. I uppdraget ingår att:

  • Utreda berörda aktörers ansvar och roller kopplat till problem med kapacitetsbrist i elnäten samt om det finns behov tydliggöra nätkoncessionsinnehavares ansvar gentemot befintliga kunder och eventuellt om det finns behov vidta andra åtgärder. Energimarknadsinspektionen ska om det finns behov också föreslå samhällsekonomiskt motiverade förändringar i regelverk eller andra åtgärder. Vidare ska Energimarknadsinspektionen analysera förutsättningarna för elnätsföretag att kontraktera kapacitet för en längre tid än en tillsynsperiod.
  • Kartlägga i vilken omfattning planerade nätinvesteringar avhjälper kapacitetsbrister i elnäten.
  • Kartlägga i vilken omfattning produktionsreserver, åtgärder på förbrukarsidan eller andra åtgärder får användas för att mildra effekterna av nätkapacitetsbrist, samt undersöka hur ett system av så kallade flexibilitetsmarknader på lokal, regional och nationell nivå kan utformas på ett effektivt sätt.
  • Bedöma i vilken mån åtgärder kan och får vidtas i kapacitetstilldelningen på utlandsförbindelser och vilken påverkan de skulle kunna ha på lokal nätkapacitet.
  • Analysera hur förfrågningar om nyanslutningar av förbrukning ska hanteras vid nätkapacitetsproblem och om det kan finnas skäl att införa någon form av prioritetsordning för olika typer av anläggningar och funktioner.
  • Analysera om planering och drift av stamnätet genom det s.k. n-1-kriteriet kan uppnås på ett mer effektivt sätt för ett bättre utnyttjande av elnätet, utan att leveranssäkerheten påverkas negativt.
  • Analysera om det är samhällsekonomiskt effektivt att använda åtgärderna enligt ovan, hur de påverkar svensk konkurrenskraft och hur det i så fall påverkar elmarknadens funktionssätt samt om åtgärderna är förenliga med EU-rätten.
  • Bedöma hur föreslagna åtgärder bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.

Ei kommer att börja arbeta med uppdraget på en gång. Inom kort sätts en projektsida upp på ei.se för att det ska vara enkelt för intressenter att följa arbetet.

– Arbetet hos oss har redan satts igång och vi håller just nu på att bemanna klart projektet. Förutom samverkan med andra myndigheter kommer en nära interaktion med branschens olika aktörer att vara en viktig del av vårt arbete, säger Anne Vadasz Nilsson.

Copyright 2020 Ei.se. All rights reserved. This material may not be published, broadcast, rewritten or redistributed.