– Det har varit ett omfattande arbete med att analysera vilka av bestämmelserna i rättsakterna som kräver ändringar i svensk lagstiftning och sedan lämna förslag utifrån denna analys. Bara elmarknadsdirektivet innehåller cirka 600 bestämmelser. Vi har haft hjälp av våra kollegor på Ei, men också av en extern referensgrupp som har bidragit till och fått insyn i arbetet, säger projektledaren Claes Vendel Nylander.

Över 100 förslag om allt från aggregatorer till ökat konsumentskydd

Ei:s analys har mynnat ut i över 100 förslag till nya eller ändrade bestämmelser i lag eller förordning inom 40 olika områden. Här följer ett urval av förslagen:

  • Nya aktörer introduceras, närmare bestämt aggregatorer i ellagen och energigemenskaper i en ny lag om energigemenskaper. En energigemenskap kan uppträda som producent, elleverantör eller energitjänsteföretag, men föreslås inte få rätt att äga och driva nät. 
  • Skyddet för samtliga kunder förstärks. Ei föreslår ett förbud mot så kallade brytavgifter för alla elavtal utom för avtal med fast löptid och fast pris, och för så kallade mixade avtal. Ei föreslår även ökade krav på avtalsinnehåll, informationsskyldighet för elleverantörer och nätföretag. Viktig information om exempelvis historisk förbrukning och prisets sammansättning ska finnas med i fakturan till kunderna. Debitering av uppmätta värden ska ske minst en gång i kvartalet.
  • Elleverantörer med fler än 200 000 kunder ska kunna erbjuda dynamiska priser, det vill säga priser som återspeglar prisförändringarna på spotmarknaden.
  • Elpriskollen.se regleras i ellagen och får utökad omfattning, och ska täcka en så stor andel av marknaden som är möjligt. 
  • Ellagen får nya bestämmelser om upphandling av stödtjänster, energilager och laddningspunkter för fordon. Nätföretag får enligt Ei:s förslag inte äga laddningspunkter för elfordon. Nätföretag får heller inte äga energilager om inte vissa villkor är uppfyllda.
  • Nätföretags möjligheter till verksamhet vid sidan av nätverksamheten begränsas.
  • Nätföretag ges ökade incitament i intäktsramen för användande av flexibilitetstjänster.
  • Samtliga nätföretag ska ta fram nätutvecklingsplaner. Dessa ska publiceras och lämnas in till Ei.
  • Lagstiftningen för icke koncessionspliktiga nät (IKN) bör ses över vad gäller nät som inte endast omfattar en byggnad.

Vad händer nu

De flesta bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021, men Ei har också i några fall föreslagit övergångsbestämmelser för att ge marknaden en möjlighet att anpassa sig. I och med att Ei överlämnat rapporten till regeringen är uppdraget avslutat. Regeringen kommer att skicka ut Ei:s rapport på remiss för att ge alla berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. 

Ei har lämnat rapporten för uppdraget Genomförande av ny EU-lagstiftning inom elområdet till regeringen

Den 27 februari lämnade Energimarknadsinspektionen (Ei) över rapporten Ren energi inom EU – ett genomförande av fem akter till regeringen. Rapporten avslutar Ei:s regeringsuppdrag Genomförande av ny EU-lagstiftning inom elområdet. I rapporten föreslår Ei hur elmarknadsdirektivet, elmarknadsförordningen, byråförordningen, riskberedskapsförordningen och vissa bestämmelser i förnybartdirektivet ska genomföras i svensk rätt.

 – Det har varit ett omfattande arbete med att analysera vilka av bestämmelserna i rättsakterna som kräver ändringar i svensk lagstiftning och sedan lämna förslag utifrån denna analys. Bara elmarknadsdirektivet innehåller cirka 600 bestämmelser. Vi har haft hjälp av våra kollegor på Ei, men också av en extern referensgrupp som har bidragit till och fått insyn i arbetet, säger projektledaren Claes Vendel Nylander.

Över 100 förslag om allt från aggregatorer till ökat konsumentskydd

Ei:s analys har mynnat ut i över 100 förslag till nya eller ändrade bestämmelser i lag eller förordning inom 40 olika områden. Här följer ett urval av förslagen:

  • Nya aktörer introduceras, närmare bestämt aggregatorer i ellagen och energigemenskaper i en ny lag om energigemenskaper. En energigemenskap kan uppträda som producent, elleverantör eller energitjänsteföretag, men föreslås inte få rätt att äga och driva nät. 
  • Skyddet för samtliga kunder förstärks. Ei föreslår ett förbud mot så kallade brytavgifter för alla elavtal utom för avtal med fast löptid och fast pris, och för så kallade mixade avtal. Ei föreslår även ökade krav på avtalsinnehåll, informationsskyldighet för elleverantörer och nätföretag. Viktig information om exempelvis historisk förbrukning och prisets sammansättning ska finnas med i fakturan till kunderna. Debitering av uppmätta värden ska ske minst en gång i kvartalet.
  • Elleverantörer med fler än 200 000 kunder ska kunna erbjuda dynamiska priser, det vill säga priser som återspeglar prisförändringarna på spotmarknaden.
  • Elpriskollen.se regleras i ellagen och får utökad omfattning, och ska täcka en så stor andel av marknaden som är möjligt. 
  • Ellagen får nya bestämmelser om upphandling av stödtjänster, energilager och laddningspunkter för fordon. Nätföretag får enligt Ei:s förslag inte äga laddningspunkter för elfordon. Nätföretag får heller inte äga energilager om inte vissa villkor är uppfyllda.
  • Nätföretags möjligheter till verksamhet vid sidan av nätverksamheten begränsas.
  • Nätföretag ges ökade incitament i intäktsramen för användande av flexibilitetstjänster.
  • Samtliga nätföretag ska ta fram nätutvecklingsplaner. Dessa ska publiceras och lämnas in till Ei.
  • Lagstiftningen för icke koncessionspliktiga nät (IKN) bör ses över vad gäller nät som inte endast omfattar en byggnad.

Vad händer nu

De flesta bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021, men Ei har också i några fall föreslagit övergångsbestämmelser för att ge marknaden en möjlighet att anpassa sig. I och med att Ei överlämnat rapporten till regeringen är uppdraget avslutat. Regeringen kommer att skicka ut Ei:s rapport på remiss för att ge alla berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslagen. 

Copyright 2020 Ei.se. All rights reserved. This material may not be published, broadcast, rewritten or redistributed.