I december 2019 fick Ei i uppdrag av regeringen att föreslå en genomförandeplan med en tidsplan för att förbättra elmarknadens funktion.

Uppdraget är kopplat till den nya elmarknadsförordningen (artikel 20:3) som EU- parlamentet och Rådet beslutade om 2019. Syftet med genomförandeplanen är att presentera sådana åtgärder som om de genomförs, kan förbättra elmarknadens funktion.

Elmarknaden i Sverige är en del av EU:s inre marknad för el. Den genomgår just nu förändringar för att anpassas till den pågående energiomställningen och nya regelverk, metoder och villkor som beslutats på EU-nivå och på regional nivå.

Det uppdrag som Ei nu genomfört handlar om att se om det finns nationella hinder i lagstiftning eller liknande som behöver åtgärdas. Analysen handlar om sådana åtgärder som listas i elmarknadsförordningen och där ingår inte nätregleringen eller lokala eller regionala kapacitetsproblem.

– Vi kan konstatera att den svenska elmarknaden fungerar väl och att det svenska regelverket löpande har anpassats till utvecklingen av de EU-gemensamma reglerna. Det vi har fokuserat på i rapporten är att lyfta fram de åtgärder som vi ser kan förbättra marknadens funktion ytterligare. I rapporten beskriver vi i vilken riktning marknaden bör gå för att säkerställa effektivitet både på kort och lång sikt, säger Robin Jacobsson, analytiker på Ei och projektledare för uppdraget.

Tre förslag på förbättringsområden

I rapporten nämns tre områden där Ei ser att det finns förbättringsmöjligheter.

Det första är vikten av att säkerställa balansmarknadens fortsatta ändamålsenlighet givet den accelererande energiomställningen. Vad gäller balansmarknaden ser Ei att det finns en del förbättringsområden eftersom inträdeshinder och hinder för effektiv prisbildning fortfarande finns.

– Energiomställningen skapar utmaningar för elsystemet. En effektivt fungerande balansmarknad är både nödvändig och en möjlighet att hantera de förändringar som omställningen medför, säger Robin Jacobsson.

Det andra området är behovet av ändamålsenliga styrmedel.

– Styrmedel kan bestå av många olika åtgärder. Olika styrmedel får olika konsekvenser och det är viktigt att kostnadseffektivitet, måleffektivitet och dynamiska effekter beaktas vid utformning. Genom en väl genomtänkt utformning minimeras risken för ovälkomna effekter såsom marknadspåverkan och oförutsedda marknadsrisker, säger Robin Jacobsson.

Ett tredje förbättringsområde berör vikten av att fortsätta arbeta med efterfrågeflexibilitet, ett område som Ei arbetar med kontinuerligt i flera olika uppdrag.

– Vi vill i den här rapporten poängtera vikten av att fortsätta arbetet med att undanröja hinder för efterfrågeflexibilitet så att dessa aktörer fullt ut kan delta på alla elmarknadens delmarknader, säger Robin Jacobsson.

Genomförandeplan för elmarknaden – uppdrag överlämnat till regeringen

I slutet av december 2020 lämnade Energimarknadsinspektionen (Ei) rapporten Genomförandeplan med tidsplan för att förbättra elmarknadens funktion till regeringen. I rapporten framgår att Sverige har en väl fungerande elmarknad, men att det finns några områden som kan förbättras.

I december 2019 fick Ei i uppdrag av regeringen att föreslå en genomförandeplan med en tidsplan för att förbättra elmarknadens funktion.

Uppdraget är kopplat till den nya elmarknadsförordningen (artikel 20:3) som EU- parlamentet och Rådet beslutade om 2019. Syftet med genomförandeplanen är att presentera sådana åtgärder som om de genomförs, kan förbättra elmarknadens funktion.

Elmarknaden i Sverige är en del av EU:s inre marknad för el. Den genomgår just nu förändringar för att anpassas till den pågående energiomställningen och nya regelverk, metoder och villkor som beslutats på EU-nivå och på regional nivå.

Det uppdrag som Ei nu genomfört handlar om att se om det finns nationella hinder i lagstiftning eller liknande som behöver åtgärdas. Analysen handlar om sådana åtgärder som listas i elmarknadsförordningen och där ingår inte nätregleringen eller lokala eller regionala kapacitetsproblem.

– Vi kan konstatera att den svenska elmarknaden fungerar väl och att det svenska regelverket löpande har anpassats till utvecklingen av de EU-gemensamma reglerna. Det vi har fokuserat på i rapporten är att lyfta fram de åtgärder som vi ser kan förbättra marknadens funktion ytterligare. I rapporten beskriver vi i vilken riktning marknaden bör gå för att säkerställa effektivitet både på kort och lång sikt, säger Robin Jacobsson, analytiker på Ei och projektledare för uppdraget.

Tre förslag på förbättringsområden

I rapporten nämns tre områden där Ei ser att det finns förbättringsmöjligheter.

Det första är vikten av att säkerställa balansmarknadens fortsatta ändamålsenlighet givet den accelererande energiomställningen. Vad gäller balansmarknaden ser Ei att det finns en del förbättringsområden eftersom inträdeshinder och hinder för effektiv prisbildning fortfarande finns.

– Energiomställningen skapar utmaningar för elsystemet. En effektivt fungerande balansmarknad är både nödvändig och en möjlighet att hantera de förändringar som omställningen medför, säger Robin Jacobsson.

Det andra området är behovet av ändamålsenliga styrmedel.

– Styrmedel kan bestå av många olika åtgärder. Olika styrmedel får olika konsekvenser och det är viktigt att kostnadseffektivitet, måleffektivitet och dynamiska effekter beaktas vid utformning. Genom en väl genomtänkt utformning minimeras risken för ovälkomna effekter såsom marknadspåverkan och oförutsedda marknadsrisker, säger Robin Jacobsson.

Ett tredje förbättringsområde berör vikten av att fortsätta arbeta med efterfrågeflexibilitet, ett område som Ei arbetar med kontinuerligt i flera olika uppdrag.

– Vi vill i den här rapporten poängtera vikten av att fortsätta arbetet med att undanröja hinder för efterfrågeflexibilitet så att dessa aktörer fullt ut kan delta på alla elmarknadens delmarknader, säger Robin Jacobsson.

Copyright 2021 Ei.se. All rights reserved. This material may not be published, broadcast, rewritten or redistributed.